Att något så trivialt som division 6-fotboll i Kista en onsdag i april kan framkalla så mycket stolthet och glädje är svårt att vare sig förstå eller förklara. Svårigheten att förstå eller förklara gör dock inte de bubblande känslorna mindre utan fungerar snarare som en påminnelse om livets gåtfulla mystik.
Efter helgens batalj mot Vaxholm saknade vi matchvinnaren Nesterovic till följd av hjärnskakning (eller överkroppsskada som AIK hade kommunicerat det hela). Även lillebror Ivars fick kasta in handduken då hans fötter till följd av skobyten hudflåtts (underkropp). Ersättare för Niklas på mitten blev Nicolas och som 9a startade storebror Eltin; Jonas. Lillebrorsan Fredrik klev in som vänsterback och Linus som högerforward i en ambition att stoppa Kilimanjaros fysiska kantspelare.
Vi tog tidigt tag i taktpinnen och hotade Kilimanjaro i djupled, framförallt genom Alex på vänsterkanten. Det var också där som ledningsmålet kom efter dryga kvarten. Vi fortsatte under den första delen av halvleken skapa chanser framförallt genom snabba attacker och genombrott och i en sekvens borde vi nog gjort mål fyra gånger om men ribban, målvakten och täckande spelare (och kanske lite lite slarv från vår sida) gjorde att ledningen trots allt fortsatt bestod i endast ett mål. Som så ofta förr kom som ett brev på posten responsen på missade helchanser, genom att Kilimanjaro fick en straff (efter lite lite slarv från vår sida). 1-1 och lite hängd läpp i Rotebro-lägret. Killarna tog sig dock i kragen och Alex avancerade återigen fram efter fint förarbete från Jonas och gav oss på nytt ledningen med ett välplacerat vänsterskott.
I halvtid rådde det inga tvivel om att vi kände oss som ett bättre lag och grabbarna var tydligt överens om vad som behövde göras för att sätta spikarna i den berömda kistan.
Vi fortsatte med vårt koncentrerade försvarsspel och hotade dem konsekvent i djupled. Det var också genom en djupledsboll som Nico till slut fick betalt för sitt fina spel då han avslutade ett evighetslångt friläge med att slå bollen stolpe in. 3-1 och matchen kändes "klar". Ville bytte av Linus och kunde med sin kvalité utnyttja Kilimanjarospelarnas trötthet och rulla in två fina mål som fastslog slutresultatet 5-1.
Alla, hela truppen, förtjänar beröm för insatsen. Det var fokuserat från samling till slutsignal och alla bidrog på sitt sätt till lagets insats, vilket gör mig otroligt stolt och glad som ledare. Extra, extra beröm går till Jonas för sitt slit på en ovan position, för Nico som oavbrutet fortsatte utmana och avancera, till Rickard och Daniel som höll ihop vårt försvarsspel på ett exemplariskt sätt samt till Alex och Ville som med sina mål står för avgörande insatser.
B-lagets match ikväll blev tyvärr inställd så vi tar långhelg innan nästa veckas träningar inför nästa helgs match; A mot Rydbo hemma på Skinnaråsen lördag 15.00.
Varmt välkommen!
