Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.
Rallarbollen 2018
2018-08-06 10:22
Efter en strålande solig sommar som känns som den skulle kunna få vara för evigt så var det dags att skaka liv i de slumrande killarna och starta upp höstsäsongen så smått. Vi samlades lördag morgon långt efter tuppen gali...galt...gol... (?) ja lite senare än ottan i alla fall, tio spelare och två ledare. Regnet strilade ner i Rotebro men SMHI som varit pålitligare än nånsin den här sommaren hade lovat uppehåll i Gävletrakten under dagen. Vi packade in oss och kom iväg, landade vid Furuvik ungefär lagom till lunch.

En macka, frukt och yoghurt senare drog killarna iväg bland djur, bad, karuseller och chokladhjul. De har ju inte setts på ett par månader, men man skulle kunna tro att de hängt hela sommaren så fin sammanhållning har de! De vet inte om det, men vi höll lite ögon på dom på håll, och man blir otroligt glad när man ser tio killar hålla ihop alla tio, se till att alla är med och har roligt, utan att gruppera sig i fasta konstellationer utan istället naturligt bara hänga och prata med den närmst. Bad, lunch på Furuviks Havskrog, mera karuseller, och lagom till att Hellacopters värmde upp var det dags att packa in tio trötta och åka mot hotellet. Snacks-inköp, incheckning, bad i hotellpoolen och vips så hade klockan blivit alldeles för mycket. Samling med nattmacka i ett gigantiskt ledar-rum väldigt sent för genomgång inför fotbollscup i Strömsbro på söndagen då regler, tidshållning, och lite annat behövde gås igenom. Sen skulle vi ju spela 7-manna och inte 9-manna, bara en sån sak som stökade :). Killarna gick till sina respektive rum, de hade fått förtroendet att sova utan ledare, och det var lugnt och tyst ungefär runt midnatt. Tror vi. Vi behövde i alla fall inte jaga någon i korridoren eller ens säga till någon av dom, M tog en kontrollrunda och lyssnade utanför rummen, men var nöjd med det han inte hörde så kunde lugnt återgå tilll sin egen vila.

Grym hotellfrukost som vanligt på Clarion i Gävle på söndagen i lugn och ro. Behöver vi ens nämna att ALLA killar klev upp utan väckning av ledare, och var på plats för frukosten på utsatt tid på minuten. Ihopplockning, ombyte till matchställ, och samling för utcheckning och avfärd likaså! De hjälpte till att bära lagets väskor och saker, lyfte, grejade, fixade, och som ledare då är livet rätt enkelt även om vi självklart också var trötta efter den långa lördagen.

På Testebovallen då så stod fem matcher på schemat, Sandarne först ut. Vi börjar förvirrat och alla grötar i mitten av det killarna upplever som en väldigt liten plan i jämförelse med 9-mannamåtten de är vana vid. Modet tryter lite när osäkerheten kommer fram, och tydligt är att ungefär halva laget hållit igång med löpning under träningsuppehållet som överenskommits i början av sommaren, och att den andra halvan inte har det. Sandarne är dessutom riktigt bra, så det blir en rätt tajt match. Vi får till slut in ettan, och då lossnar det lite i alla fall och matchen slutar 3-0 till oss även om vi nog inte kan vara nöjda med spelet.

Direkt efter första matchen låg inplanerat lunchuppehåll i spelet, och då passade regnet på att ösa ner med åska och blixt i släptåg. En spelförskjutning på halvtimmen blev resultatet, så ingen större katastrof, och när spelet kom igång igen stod Rosersberg på tur. Matchen står och väger, vi är definitivt inte vakna, det är lojt och vi är inte på tårna någonstans. Dessutom spökar off side regeln i killarnas huvuden, så vi krymper planen på längden då vi förhåller oss till Rosersbergs backlinje. I mitten av matchen gör vi ett vackert mål efter vi fått en tveksam frispark, men det var inte just på frisparken vi drog in bollen så det får läggas till de tveksamma domarbesluten man inte kan göra så mycket åt, även om irritationen hos Rosersbergs ledare var förståelig. Vår målvakt gör en reflexräddning i slutet av matchen som avgör till vår fördel, och killarna kliver av planen som segrare med 1-0.

Match tre mot Strömsbro blev en märklig historia. Förutom att den behövde avbrytas för nya åskskurar så var det i den här matchen trist nog både fult spel med alldeles för mycket armar, och hånfulla, provicerande kommentarer och gliringar under matchens gång. Domarna var inte alls i klass med de som dömde vår första match som var fenomenala och blåste för alla armar, obstruktioner och armbågar. Här blev det tycke och smak som styrde, ingen regelbok, och märkligt nog blev det alltid till Strömsbros fördel. Vid upprepade inkast tillbaka till egen målvakt som Strömsbros målvakt tar upp så frågar vi vad som gäller eftersom vi pratat med domare i tidigare matcher och de informerat om att det inte är tilllåtet, vilket också bekräftas av Gästriklands fotbollsförbunds regler, så är det egentligen ingen som vet eller kan svara. Rosersbergs ledare som står bakom oss i en annan match bekräftar förvirringen, de har också fått olika bud i olika matcher. Vi har tagit ledningen, Strömsbro har kvitterat, och det är uppretat då killarna upplever orättvisor till fördel för hemmalaget, tillika arrangörsklubben. I matchens sista spark petar Strömsbro in en till och vinner med 2-1. Snöpligt och surt. Det är lite turbulent och samtidigt i högtalarna får vi höra att vår nästa match flyttats tillbaka 45 minuter, så den är direkt efter Strömsbro-matchen. Bara att samla ihop sig och vända sig om till nästa plan, men innan det får vi också se en Strömsbro ledare som tar en av sina killar och en av våra och tar ett snack med dom själv, utan ledare från oss närvarande, och det är banne mig inte ok. Vi remmar dit och avslutar diskussionen med att absolut, ta varandra i hand, men inga ledare från andra lag ska prata med andra lags spelare själva, framför allt inte i det läget.

Munkfors hade vansinnigt trevliga ledare och fina spelare. Vi förklarade att vi var lite upprörda och killarna uppjagade, så kunde vi hjälpas åt som ledare att stävja det domarna inte lyckades göra skulle vi uppskatta det. Munkfors ledare bekräftade vad som gällde regelmässigt, och vi pratar ledare från båda klubbarna tillsammans med domarna innan matchstart. Det hade dock inte behövts den här matchen. Båda lagen ville spela fotboll, och gjorde det riktigt bra! Spelmässigt var det ganska jämnt, med fördel Rotan, och när ettan kommer så drar det tyvärr iväg lite målmässigt. Vi vinner med 5-0 efter en schysst och välspelad match av båda lagen.

Femte och sista matchen skulle vi mött Rosersberg men de drog sig ur då det blev övermäktigt många matcher för deras tre anmälda lag. Då ställdes vi, direkt efter Munkfors-matchen, återigen mot Strömsbro. I princip samma lag kompletterat med ett par till spelare utplockade från ett annat av deras lag. Och historien upprepar sig. Direkt vi går in på planen kommer första provicerande kommentaren från en Strömsbro-spelare. Samma, lika fula spel, och samma, lika förvirrande domslut. Vi spelar dock riktigt bra den här matchen! Vi för spelet och är det överlägset bästa fotbollslaget på planen. Killarna får en del stryk, men står upp bra. Strömsbro tar dock ledningen en bit in i andra, men det känns som om det faktiskt inte spelar så stor roll, våra killar spelar bra, och det kommer man längre på längre sikt med. Vi kvitterar välförtjänt, tror det var ett självmål när en av våra drog in bollen på en Strömsbro-spelares fot, i slutet på matchen som med det slutar 1-1. Vi ställer upp och tackar men lite tjafs mellan spelare forsätter även efter det. Vi delar på dom och vi ska precis samlas och avrunda då en ledare kommer fram med en förälder i släptåg (!), som tillsammans med flera andra föräldrar och syskon stod vid deras avbytarbänk under matchen, och visar upp ett centimeterstort märke på ryggen på en av deras spelare. Efter de två brottningsmatcher vi hade med det här laget där de uppträdde på det sätt de gjorde, utan tillämpning av regler under fyra halvlekar, så kändes det inte värt att bemöta mer än att le lite, ifrågasätta om vi precis sett samma match, och stilla undra vad föräldrar gjorde på ledarsidan överhuvud taget under och direkt efter pågående match.

Vi samlas på sidan och pustar ut. Vi är trötta, men glada och nöjda. Mest av allt är vi ledare ultrastolta. Stolta över vad våra killar presterat under helgen, på och utanför planen. Vi kan kriga oss till vinster även när vi inte spelar så bra, vi kan stå upp och ta emot en del när det mesta är emot oss, vi spelar jämnt med andra bra lag som också vill spela fotboll, och vi kan ödmjukt och generöst göra varandra bra och unna motståndare att spela sin fotboll när vi själva har flyt. Världsklass på och utanför planen!

Nu är vi tillbaka till verkligheten och det är snart dags för Sanktan igen med tillhörande 9-mannaspel. Det där med off side vet ni...

Väl krigat, vi ses på träningarna i veckan!

Ledarna P06

Nyhetsarkiv
Rallarbollen 20182018-08-06 10:22
One down. Two to go.2018-05-25 23:47
Stabil helg2018-04-29 19:48
Grym upp- och cupstart!2017-08-17 18:52
Pilsbocupen 20172017-06-19 16:43
UNT-cupen 20172017-06-07 10:31
Två helger - fyra raka!2017-05-21 23:23
Stockan cup 20162016-08-20 20:52
3:a i Pilsbocupen2016-06-20 14:43
2:a i Rimbo Junior Cup2016-06-11 21:54
Intersport Indoor Cup2016-03-12 07:28
Vi hann med en till!2015-11-29 19:42
Sturpen Cup 20152015-10-18 16:39
Fredagshäng med Runby2015-10-09 19:19
Sollentuna5an2015-09-27 20:11
SAIF-cupen 2015-08-22 21:47
Rotan rockar Pilsbo 2.02015-06-15 12:26
S5 på hemmaplan2015-06-07 22:37
Årets första S5:a2015-04-25 13:54
Trångt men kul inomhus!2015-03-10 22:27
Kamratcupen Vinter2015-01-04 17:38
Säsongens sista S5:a2014-10-10 16:21
Rotan rockar Pilsbo!2014-06-16 16:05
I alla väder...2014-03-23 16:01
 
SPONSORER