Häng med och lira fotboll med oss!
Vi är ett glatt gäng som spelat fotboll ihop sedan hösten 2011. Säsongen 2017 har vi ett lag i Sanktans medelserie, och ett lag i lättserien.

Vår laganda är grundstenen i att vi har så roligt; alla är delaktiga, alla fyller en viktig funktion; spelare, ledare och föräldrar. Alla får vara med!

Vi erbjuder en hel del, men med det sagt kräver vi också en del; 
- Vi kräver att de som spelar med oss kan ta emot och följa instruktioner,
- Vi kräver uppbackning av er föräldrar vid behov.
- Vi tolererar inte en massa stök på träningar och matcher. 

Vi har träningstider för att träna fotboll och ha roligt, vill man leka något annat så får man göra det utanför träningstid. Alla ledare håller i träning och lagledning ideellt, och då det kräver en del engagemang, ställer vi också krav på att de vi engagerar oss i respekterar de regler vi har under träningar och matcher.

Välkommen att börja spela med oss!

Hälsar,

Ledarna P06 
Pilsbocupen 2017
2017-06-19 16:43
Då var vi framme vid vårt sista deltagande i Pilsbocupen, tillika vårens sista cupspel, och vilken fantastisk helg det skulle bli!

Fredagens sedvanliga frenetiska jobb med tält, släpande av prylar och pryttlar toppades i år med dubbelt upp av allt då vi skulle grannskapa med Rotans P08:or på plats. Pappa T och mamma M tog täten direkt, och åtminstone ena tältet var rest fredag kväll så ett par av killarna kunde campa redan från fredag och vakna myggbitna och mindre utvilade till premiärmatch mot Håbo lördag förmiddag.

Strålande sol och helt vindstilla gjorde planerna till en kokande gryta, men första dagens spel är ändå hanterbart då speltiden är begränsad till 2*15 minuter. Vi får igång ett relativt bra spel på underlaget, flera bra passningssekvenser mot Håbo där vi får med alla i spelet. Vi får igång benen, alla jobbar på, men framför allt märks till vår glädje redan från början vilken inställning killarna har på planen. Det är fullt fokus, jobbet görs på alla positioner, och det ger resultat! Vi klappar in ettan och med självförtroende i medvind känns saken klar. Det visar den sig vara också och vi vinner med 3-1 i en bra, jämn och schysst match.

Andra matchen stod Knivsta på schemat, och de har vi mött tillräckligt många gånger förut för att veta att de är duktiga passningsspelare och brukar ha grymma målvakter. De har dessutom en väldigt jämn trupp där det kvittar vilka sju som står på andra planhalvan; det kommer att bli tufft. Det blev det också, både spelmässigt men också i flera närkamper där vi nog upplever en del frustration från motståndet emellanåt. Vi får ett mål i baken då vi inte får bort bollen, och uppförsbacken förutom den lutning planen bjöd på blev genast brantare. Vi sliter dock på, och det behövs bara just det; ett fortsatt malande, så kvitterar vi innan halvtidsvilan. Knivsta gör 2-1 i början av andra innan vi förstår att vi måste växla upp, och när hornen kryper fram efter ett par efterslängar så straffas Knivsta direkt. Vi fullkomligt trycker in bollen i mål, och minuten innan slutsignalen går så finns det ingen tvekan någonstans. Bollen ska in en gång till, punkt. 3-2 kommer halvminuten innan full tid, och tillfälligheter eller inte så var killarna välförtjänta segrare.

Ett par dopp i det blå senare och enorma mängder vätska var det dags för en helt ny motståndare; Bällsta. Kul! Trots att vi äger spelet till stor del, matchen spelad till 80 procent på deras planhalva och vi radar upp chanser, så står Bällsta upp bra och det tar en bra stund innan vi får hål på deras duktiga målvakt. Stolpen och ribban gjorde sitt också, men värmen, den begränsade truppen mot våra hittills tre motståndares är det som verkligen börjar ta ut sin rätt. Den sista lilla eggen försvinner liksom då, och det känns orättvist att Bällsta tar ledningen. Men då ser vi det igen, det som vi tidigare säsonger brottats med har killarna den här säsongen vänt till en styrka; den positiva attityden även i motgång. Det tar in till andra halvan på andra halvlek, men då sitter 1-1. Trots ett sista krafttag och forcering sista minutrarna förmår vi inte avgöra, matchen slutar 1-1 och båda lagen kan vara nöjda med det. Förmodligen lördagens bästa match för oss spelmässigt.

Bad. Grill. Utebio. Massa snask och andra nyttigheter. Mer fotboll på kvällarna. Alla lag i olika åldrar, tjejer, killar, tanter, gubbar, hundar, och annat löst folk blandas i härlig Pilsboanda! Vem bryr sig att klockan blir alldeles för mycket innan någon går och lägger sig? Det är sommarlov, myggor, fästingar, allt i en salig blandning. En av de lördagkvällar vi kommer sakna framöver.

Lördagens gruppseger resulterade i ett spelschema som satte skräck i vissa av oss. Det är en galen tur att vi ledare kompletterar varandra, om en del av oss skulle få härja fritt skulle samtliga vara uppjagade jämt. M måste naturligtvis lugna ner sig.

Hammarby inledde söndagens spel och det blev tufft och hårt. Det var tyvärr en hel del fula efterslängar, sparkar och spottande (!) som killarna fick hantera. Domarna i årets cup var bra, men tydligt är att de inte riktigt mäktar med de matcher med grövre incidenter, som faktiskt borde resultera i kort av valfri färg (ej grönt), även i den här åldern. Vi fick i alla fall några frisparkar, och i en jämn match blev de avgörande. Vi dundrar in den första från långt håll, sätter sedan den andra i ribban, och från en svår vinkel klämmer vi in den tredje. 2-0 och vi koncentrerar oss på att andas i värmen. Då reducerar Hammarby och det blir nerv i matchen igen, men samtidigt syns det tydligt, aldrig att killarna skulle släppa ifrån sig den här matchen, de tog all stryk och det fanns inget annat än att de skulle kliva av som de vinnare de är. 2-1 blev slutresultatet och nu var det liksom nog, det skulle krävas underverk av de nio killar av tio vi hade från lördagen om vi skulle klara att stå upp mot Bälinge och Wigör som stod på tur.

Killarna badar, badar, och badar. Försöker hitta skugga och kyla ner sig. De var väl lagom ljumna när vi sneglade mot Bälinges camp, de såg ut att vara så väldigt många! Vi hoppades ju att det var två lag de hade med, men icke. När det var dags för avspark stod vi nio spelare mot Bälinges fjorton, och då var det dags att koppla in hjärna som komplement till umpf. Vi skulle aldrig slå Bälinge med det numerära underläget i spelare genom vårt vanliga spel. Vi skulle inte förmå att passa oss fram till tillräckligt många avslut för att sätta ett par på deras duktiga målvakter. Och samtidigt stå emot deras tryck. Så vi tänkte om, långa bollar, jaga på max var tredje, andas och vila de andra två där emellan. Få, samlade attacker kunde ha lyckats. Det såg länge ut som om det skulle bli 0-0, men till sist fick Bälinge chansen de behövde. Vår grymma målvakt tvekar en tiondels sekund, och samtidigt som han gör det syns det direkt i hans ögon att det var ett felaktigt beslut, det är den enda chans Bälinge behöver, och jublet från deras föräldrar, killar och ledare visar hur glada och lättade de är. Samtidigt blickar vår målvakt mot ledare med tårar i ögonen, tanten möter hans blick och ljudar genom jublet att "du tar den där nio gånger av tio, det där var den tionde, skit i den, det är nio kvar till nästa". Då ler han, och trots uddamålsförlusten, några ångrande sparkar på stolparna, så vet vi att innerst inne gjorde vi det omöjliga nästan möjligt. Ja, Bälinge hade tre (?) i stolparna, vi hade en som faktiskt såg ut som den var inne, man kan säga att det kunde gått hur som helst, men Bälinge förtjänade vinsten efter en välspelad och schysst match. Ett bra gäng killar, där en av ledarna berömmer våra killars krigarhjärtan efteråt; det tuffaste motstånd de haft i cupen. Respekt.

Sist på tur var Wigör och deras avbytarbänk var mer än knökfull. Var de 16 st? 18? Det var svårt att hålla räkningen, men tydligt var att våra skulle leverera och då kvittar antal. Och ålder. Vi kör, rakt fram, rakt på. Gör jobbet, tar smällarna, och passningsspelet sitter där det ska. Ja; vi var helt utmattade, men 2*15 kvar av Pilsbokarriären och det vara bara att ösa på. 3-1 blir slutresultatet och ett gäng killar får medaljer och diplom. Någon ledare blir rörd och får en tår i ögat. Vilken heroisk insats. Våra hjältar. 

Vi plockar ner militärtälten och allt annat. Vi konstaterar att äventyret i just Pilsbo är slut, men nog ska vi hitta nya sådana för de här fenomenala killarna framöver.

Tack Knivsta för grymt arr, tack killar för uppvisningen, tack familjerna för att ni är med oss. 

Nu kör vi sista träningen innan sommarlovet på tisdag, killarna ville grilla efter, och nej, vi kan inte neka dom det efter den här säsongen. Så grill får det bli!

Stolta Ledare P06
UNT-cupen 2017
2017-06-07 10:31
Som vi sett fram emot en cup igen! Extra roligt då att få till en tvådagars med övernattning, och att sedan till och med vädret var med oss blev en extra bonus. M och M kom förberedda med taktik, lugn, och game plans under armen, kunde inte bli annat än bra detta!

Vi åkte till Storvreta på måndagen för öppningsmatch på Vretavallen mot Arlanda, en motståndare vi inte spelat mot sedan 2015 i Rosersberg, då 5-mannaspelet begav sig. Ett tufft motstånd då, och vi kan konstatera att just den biten inte ändrats nämnvärt. Arlanda kan spela fotboll, men det kan ju vi också och med det blev det en jämn första halvlek där vi bara låg under med ett mål när vilan kom. I andra tappade vi lite ork och styrka, inte alls konstigt med ett tufft motstånd på fjorton spelare som hela tiden spelade på gränsen och med jämna mellanrum klev över den och tryckte till oss rejält, mot våra tio. Tycker nog att killarna stod upp bra även i andra och försökte framför allt fortsätta att spela fotboll. Det tuffa närkampsspelet genomsyrade matchen, Arlanda vinner med 4-0, men inte var de så oslagbara som en av deras ledare inför matchen ville ge sken av till en av våra. Vem vet vad som hänt om vi i första halvlek satt en av våra tre, fyra klara målchanser.

Vi installerar oss i skolsalen vi ska sova i innan det är dags för nästa match; mot Vaksala Gul. Det här blev också en tuff historia, och inte hjälpte det att vi fick ett rätt billigt mål i baken i början av första halvlek. Vi tappar bollen på det maskrosprydda underlaget (ett stenhårt, gropigt, lutande sådant), och bollen studsar på nåt märkligt sätt och innan vi riktigt vet var den är så har Vaksala hittat den och nätar. Här känner vi dock ett lugn; ja, vi ligger under, men det här kommer ordna sig bara vi fortsätter försöka spela vårt spel. En enorm skillnad mot det vi brukar slåss mot; våra egna hängande huvuden vid underläge. Matchen blir till någon multisporttillställning där bla en galet onödig hockeytackling av en av Vaksalas tre (!) nr 6:or på en av våra killar kunde resulterat i en lika onödig skada. Resultatet av det blev tack och lov att vi ruskade av oss och istället för att ge igen med samma medicin koncentrerade vi oss på bollen och vann matchen med 3-2. Grym avslutning på måndagen!

Vi äter sen middag. Sen påminns vi om att killarna är galna. Komplett och fullkomligt galna; de vill gå och bada. Ute alltså. Så det gör vi, vi knatar de 600 meterna till den lilla badplatsen och där roar de sig med att förfrysa i en kvart tjugo minuter. Tillbaka i rummet riggar vi film på Active Boarden så det blir Husdjur på storbildsskärm, chipsätande och snasktuggande fram till kl 22:45, sen släcker vi och nej; de somnade inte utan det blev alldeles för sent med tanke på tisdagens tidiga morgonmatch.

Bälinge, vinnare av Pilsbocupen 2016, stod på andra planhalvan kl 8:50 tisdag morgon. Riktigt duktiga, kan nog spela ut de flesta. Här var man ju lite orolig att vi skulle få problem med vårt eget spel; vi är ju sällan vakna innan kl 11, och med alldeles för lite sömn kvällen innan så hade vi ledare nog förberett oss på ett abrupt uppvaknande. Men killarna gör en grym match. Fina passningar, bra inställning, löpvilja, alla med i spelet. Vi går av planen med välförtjänt vinst 3-1. Inramningen på matchen var sådär bra som den ska vara, och det var jättekul att prata med Bälinges spelare på väg från planen efteråt. De visar vilka stora små spelare de är när de småpratar lite med krycktanten och konstaterar att "ni var jättebra, ni var bättre än oss idag". Föräldrar från Bälinge möter sina killar med ett leende och gratulerar till en bra match. De skojar, skämtar, och frågar sina killar om de försöker värva coachen, men det var nog tvärtom; krycktanten hade mer än gärna haft de här killarna i vår trupp om de var värvbara :).

Vi åker till Skogsvallen för att spela de sista två matcherna, näst på tur är Vaksala Svart. Killarna är trötta och vi har flera småskador och skavanker på sina håll. Vi inleder bra, och vi spelar större delen av första halvlek på motståndarnas planhalva. Vi får dock inte utdelning på våra chanser, vi måste börja sätta de solklara i matcher med hårdare motstånd för att undvika fler grå hårstrån. Vaksalas målvakt var jätteduktig, vi prickar stolpen ett par gånger, och "nära" började bli irriterande smärtsamt. Dock inte lika smärtsamt som de nedrivningar som vi får stå ut med på planen efter ett tag när motståndet märker att vi är det bättre laget. Tyvärr. Vi ska självklart fokusera på de bra sakerna, men man kan inte låta bli att bli förbannad när man får se 11-åringar som i långa löpdueller river, sliter, sparkar och till sist trampar på den de inte hänger med. Domaren kunde blåst mer för det här, och vid åtminstone ett par tillfälle borde det varit en ännu tydligare markering än frispark. All heder åt domaren dock som inte alls gjorde någon dålig match, och till och med pratade med våra killar efteråt och berömde dom för att vi inte hade tappat humöret, då blir man stolt! Vi vinner matchen med 3-2 (?), efter att ha tappat en 2-0 ledning till 2-2, och när till och med lugnet själv; ledar-Mattias, håller på att få magsår så är det spännande på riktigt!

Avslutningsmatch mot Storvreta, och vi hamnar med avbytarbänken i lä mot gassande sol. Vi friteras tillsammans med killarna samtidigt som vi på planen får se att tröttheten håller på att ta ut sin rätt. Vi går lite för mycket på planen och det blir lite gnälligt. Vi stör oss på saker som inte är något att störa sig på istället för att bara spela fotboll! Men med fyra tuffa matcher 2*20 minuter varje match på 24 timmar i strålande (nåja, nästan) sol så hade det ju varit märkligt om vi inte sett några trötthetstecken alls på de tio vi hade med oss. En schysst match där vi inte riktigt förmår att leverera spelet, även om vi resultatmässigt lyckas bra och går av planen som segrare med 4-0 trots en jätteduktig målvakt i motståndarkassen. A good days work.

Vi samlas i skuggan och våra fina föräldrar ansluter. Vi pustar ut med en glass och konstaterar att det här blev ju riktigt bra! Vi har lärt oss massor (några små trix vi snott från motståndarna i UNT-cupen lär vi få se i Sanktanmatcherna framöver :D), haft vansinnigt roligt, och påmints om vilket bra, schysst, och sammansvetsat lag vi är! Killarna gör varandra bra, och de förtjänar så väl att lyckas! Vi är också vansinnigt trötta. Både spelare och ledare. Och i de lägena är killarnas familjer så otroligt uppskattade; all hjälp ni erbjuder, support, hejandes på sidan, och den fantastiska energin ni kommer med när ni alltid har ett vänligt ord över och ett leende på läpparna är ovärdeligt! Inte konstigt vi har spelare i världsklass, på och utanför planen. TACK allihopa för en grym helg! Stort TACK även till Storvreta för en superbra arrangerad cup, hoppas vi får vara med nästa år igen!

Stolta ledare P06

Två helger - fyra raka!
2017-05-21 23:23
Gänget som levererar! 

Förra söndagen började killarna rätt tidigt på Lidingö och vi brukar vara lite trögstartade innan vi hunnit svälja morgonkaffet. Den här morgonen var dock av en annan sort. Lidingö är alltid starka, så vi var väl förberedda även om vi hade ett par killar borta vi gärna haft med oss. Killarna var taggade och M och M kom med en väl utarbetad master plan i högsta hugg. Avspark. Fenomenalt spel i högt tempo. Fem mål framåt, inte ett enda bakåt, två gånger tjugo minuter senare var vinsten ett faktum. Bra match, och grymt inhopp av Arvid från P07 som klappade in tre av de fem målen. Hatten av!

Senare samma söndag tog vi emot Brommapojkarna på Skinnaråsen, och det goda spelhumöret Rotans Bästa börjat dagen på fortsatte. BP var ett jämnt och stabilt lag som försökte få igång sitt passningsspel under hela matchen, men våra grabbar lyckades bryta i tid, få en fot eller tå emellan, så vi lyckades störa motståndarna tillräckligt för att avväpna dom relativt enkelt. Ett ganska bra och stabilt eget spel, en hel del bra passningar där vi lyckas få med alla killar i spelet vilket är något vi jobbar stenhårt på. Någon tjusig klack, ett par nära, och fem kliniska avslut senare klev killarna av som välförtjänta segrare; 5-1.

Den här helgens matcher började på bortaplan lördag sen eftermiddag, vilket i högsommarvärmen kändes som en lyx! Spånga stod på andra planhalvan, roligt med helt ny motståndare! Spånga var ett bra, schysst, och kul lag att möta, rätt nivå i rätt serie. En bit in i matchen ligger vi under med 1-2, och vid underläge är risken alltid överhängande att killarna börjar hänga med huvudet, men inte den här gången. Vi kvitterar och nätar två gånger till. Vi TROR att även Spånga klappade in en till, så slutresultatet bör ha blivit 4-3 i Rotans favör, men två av killarna som rapporterat menar bestämt att vi vann med 4-2, så så får det bli. Vi tar med oss från lördagens match vilka fenomenalt lojala grabbar vi har; vi hade ingen målvakt där ett tag sent fredag kväll; då rycker Hugo in och bara ställer sig. När Max blir sjuk lördag förmiddag kommer en annan Max farandes från kalas i Farsta. Bara sådär, rätt upp och ner. Adam gör matchdebut i Rotantröjan och gör det som han aldrig gjort något annat! Utan några av de starkast lysande klev ett helt gäng andra fram, och när en pappa sms:ar "Årets match!" till oss bänkade så blir man så grymt glad, de förtjänar att lyckas!

Fotbollshelgen avslutades då för P06 i dag mitt på dagen i stekande sol mot Kista. Också en ny motståndare, kul! Bra fotboll i högt tempo levererades, och matchen som var helt jämn stod och vägde. 1-1 i halvlek, och vi trummade på. Någonstans här gör vi mål, men det ser inte domaren av någon anledning (!), så det blir lite märkligt. Vi gör i alla fall ett till och det ser han så det räknas, så även Kistas andra och matchen slutar 2-2 då. Eller näe; vi vann med 3-2. Det fick lillebror Elliot bekräftat av Kistas målvakt efteråt när han frågade vad det blev: "Rotebro vann med 3-2, domaren såg det bara inte". Sportsligt sagt! Så vi räknar in den också i vinstraden.

Bra jobbat grabbar, ni är fenomenala på och utanför planen. Har sagts så många gånger men inte tillräckligt!

Nu har vi speluppehåll kommande helg, så vila fötter och annat som behövs. Några träningar till, en Sanktan-match om ett par veckor, och sen åker vi på cup igen så intensivt fram till sommaruppehållet sedan. 

Vi som inte spelar brännboll på tisdag syns på tisdagens träning. Väl mött då!

Ledarna P06


Senaste två Sanktan-helgerna!
2017-05-08 11:05
Senaste veckornas träningar med i princip 100% närvaro rakt över börjar visa sig så smått. 

Förra helgen inledde vi på söndagen mot Vaxholm hemma, och efter domarstrul där vi står utan domare när det är dags för avspark så kommer matchen igång tio minuter sent. Det var ett bra och jämnt Vaxholm som effektivt lyckades störa vårt spel tillräckligt för att vi inte skulle komma igång alls första halvlek. När Vaxholm sedan petar in det första målet och killarna börjar käbbla lite med varandra om vem som ska stå var och spela hur och ungefär när och varför, så var det dags att sätta ner fot och hjälpa dom in i matchen igen. Efter lite omstrukturering i halvlek, tydliga instruktioner, och en välbehövlig spark i baken på sina håll så klev de ut som ett annat lag i andra halvlek, och med självförtroende och bra spel kom vi tillbaka, tog över, och vände matchen till vinst 4-1. Grymt!

Direkt efter Vaxholms-matchen blev det åka av till Täby. I dubbel bemärkelse då det även blev åka av I Täby. Det var ett av det Täby-lag vi förra året mötte och imponerades av i Rimbo Junior Cup som stod på andra planhalvan, ett fantastiskt samspelt och starkt lag som disciplinerat höll sig till sin game plan matchen igenom. 75% av matchen spelades på vår planhalva, i princip i knät på en storspelande Viktor i mål som gjorde en fantastisk match! Det hjälpte inte ens att Täby fick TVÅ (!) tveksamma straffar, väl slagna, Viktor tog dom också! Här kunde man ju hoppats att Täby skulle blivit lite frustrerade och tappat spelet lite, men icke; de trummande på och malde och malde. Vi fick ett för långt avstånd mellan lagdelarna vilket gjorde  att Täby kunde spela ut fullt och kanske gjorde vi dom ännu lite bättre än dom är. Med mindre än minuten kvar händer det; vi orkar inte stå emot längre, vi får inte bort bollen framför mål. Täbys ena anfallare får en snedträff och det blir inte ens ett skott, bollen rullar rätt sakta mot Viktor i mål men tar banan på hans högra sida när han är i färd med att förflytta sig till vänster och har tyngden på fel fot. En retlig boll som snöpligt rullar in avgör matchen, vi förlorar med 0-1. Orättvist? Nej egentligen inte då Täby var det bättre laget. Men jo; kan man stå emot ett sådant tryck vi blev satta under i så lång tid, så förtjänar man banne mig inte att förlora heller i den sista minuten. Sånt är livet och fotbollen. 

Så i lördags drog vi till Maltesholmsskolans BP för att möta Brommapojkarna. En match med lite varierande kvalitet både hos oss, motståndare och domare. Killarna gör en solid insats och får till ett bra spel över hela banan, gör gott för självförtroendet, så även de fyra mål vi gör. Vi vinner välförtjänt med 4-0 och livet kändes rättvist igen.

I söndags var det sedan dags för grannkamp mot BSK. Vi hade en del av killarna till viss del på lite ovana positioner och det är något vi från ledarhåll behöver börja ta ansvar för hellre än att se till rättvisa och vad killarna själva tycker; det kan komma att kosta mycket i matcher med tuffare motstånd. Rätt kille på rätt plats. Punkt. Vi börjar matchen bra och får till ett väl sammanhållet lag, där alla är inkluderade i spelet. Backarna vågar följa med upp så vi får till ett bra tryck, och spelet fördelas emellanåt föredömligt på kanterna när det ska, med genomskärare i mitten när det är läge för det. Vi gör 1-0 och har flera möjligheter att öka på det, men vi missar en del öppna lägen och träffar någon ribba och stolpe i bara farten också. Så tappar vi bollen, och får inte tag i den igen, skott på mål med retur, vi får inte bort den, utan BSK kan kvittera. Sen gör vi om samma sak igen! Vi målar snyggt; 2-1. Vi spelar bra. Trycker på. Håller ihop. Missar ett par alldeles för bra lägen. Tappar bollen... ja, ni förstår. 2-2. Och så en tredje gång med bara den tappade bollen; 2-3. BSK hade tre chanser, vi bjöd på alla tre och de gjorde mål på alla tre. Med en minut kvar ligger vi då oförtjänt under! Då smäller det faktiskt bara till; all frustration, allt slit, och alla horn ger resultat och det är så vansinnigt rättvist när vi kvitterar med matchens i princip sista spark! Så skönt! Tränartanten som gapat alldeles för mycket den här matchen (förlåt jag ska skärpa mig) och Magnus aka lugnet själv skrek rakt ut tillsammans med hela Rotangänget :D! Grymt jobb killar!

Nu kör vi på med samma uppslutning på träningarna framöver och passar på att välkomna Adam till truppen, kul att du vill spela med oss!

Ledarna P06
Sanktan är igång - härlig premiärhelg!
2017-04-25 09:46
Så var det dags! Efter en tuff försäsong med ett reducerat gäng har vi stretat på med träningarna och börjar få ihop killarna till ett järngäng så smått igen, lagom till premiärhelgen av Sanktan!

I lördags ställdes vi mot ett duktigt Karlberg. Vi hade preppat killarna och förberett oss på att vi skulle behöva ett grymt pannben för att hänga med. Alla de här killarna kan spela fotboll, gör dom det ihop så ger de vem som helst en match, men så är det just det där med att alla behöver våga ta för sig och tro på sig själva... En rätt dålig uppslutning på träningarna, delvis som en effekt av övergång från de vintersporter killarna förtjänstfullt håller på med, gör ju naturligt att de inte än är så samspelta på fotbollsplan som vi hade önskat och det hade behövt kompenseras med ett par extra horn i pannan. Vi fick tyvärr för många mål i baken i första halvlek och låg under med 0-4 när pausvilan kom. I andra halvlek klev killarna ut och reducerade med två snabba mål, och Karlbergs säkerhet rubbades i alla led. Hade vi lyckats klappa in en till då hade utgången kanske varit en annan, men nu slank en boll oturligt nog igenom åt andra hållet i stället, och slutresultatet blev 2-5 (?). Det vi tar med oss från den här matchen är att killarna oavsett ett relativt stort underläge efter första halvlek ändå inte hängde med de berömda huvudena, det är ett stort steg framåt. Visst, de borde kanske kämpat på lite till, slagits lite mer, och allt annat också lite till, men viktigt är att plocka fram det de gjorde bra vilket vi alla kan hjälpas åt med, och det var en hel massa grejer det också. Nu klingar vintersporterna av och fotbollen bör kunna prioriteras. Vi har en chans till mot Karlberg senare i vår, den ser vi till att ta med ett par månaders träning till i ryggen!  

Som vanligt är det i början av serierna lite svårt att veta exakt vilken nivå man kan förvänta sig av olika lag i olika serier, det känns som om alla vill få en bra start och kanske höjer nivån lite även i de lägsta serierna. Lärdomen efter förra årets premiär där vi blev totalt överkörda av Djursholm i den ena serien var just en sådan; det är inte alltid nivån på serien som bestämmer vilken nivå på motståndet det är som kliver ut, och med det fortfarande färskt i minnet var vi bättre förberedda inför söndagsmatchen mot Lidingö. Fokuserat vid samling, bra energi vid uppvärmning, och efter en ring var det sedan vid avspark bara köra som gällde. Och det behövdes, för Lidingö var riktigt duktiga; samspelta och med ett par fenomenala bolltrollare. Förutom det hade de en målvakt som höll sig väl både med stolpar och ribbor, och till det gjorde ett par underbara fantomräddningar! Vi är själva bortskämda med ett par egna målvakter i världsklass, en av dom gjorde en lika suverän match som vanligt mot Lidingö skall sägas, så fantastiskt kul att se fler killar på den nivån även i andra lag. Det såg under första halvlek ut som om vi skulle ha fru fortuna emot oss och kanske åka på ett oförtjänt baklängesmål vid fel tillfälle som kunde kostat oss matchen, men så kom det förlösande första målet och sedan rullade det på. Många fina passningar, alla vågade hålla i bollen, skottvilja, distinkt försvarsspel, och när det behövdes fanns kämpaglöden där också, grymt! Ett par av killarna sprang mer än de gjort på alla försäsongens träningar tillsammans, så nog finns orken där! En tuff men schysst match där alla stod upp ordentligt, peppande och positiva på och utanför plan, och Rotans Bästa klev av planen som välförtjänta segrare med slutresultatet 3-0. Eller 0-3 då om man ska prata hemmalag först, rätta mig den som vill :).

Grymt jobbat i helgen, så kul det är att vara igång med matcherna! Nu blickar vi framåt och förbereder oss för nästa helgs två matcher; träning tisdag kl 17:30 och torsdag kl 17.  

Ledarna P06
Kommande matcher
Spelade matcher
Kommande aktiviteter
Nyheter från föreningen
Rotebro IS Fotbollsförening, 22/06 12:03 
Rotebro IS Fotbollsförening, 15/06 14:13 
Rotebro IS Fotbollsförening, 29/05 22:09 
Rotebro IS Fotbollsförening, 17/03 12:45 
Rotebro IS Fotbollsförening, 09/02 12:08 
Rotebro IS Fotbollsförening, 27/12 16:29 
 
SPONSORER