Söndagskvällen spenderade Rotebros herrlag på Söderviks IP genom att genomföra vad som får beskrivas som en oinspirerad, slarvig, sömnig och dålig prestation till fotbollsmatch. 

På samlingen inför matchen pratade vi om att ta revansch på förra veckans loja, röriga insats genom att med energi spela den fotboll vi tränar på i veckorna. I princip samma killar fick chansen att visa att förra matchens bottennapp var ett hack i skivan, men efter de första 45 minuterna stod det klart att inget av det vi pratat om införlivats i prestationen. Filip, målvakt för dagen, höll oss kvar i matchen genom att göra flera fina räddningar i den första halvleken som tyvärr för vår del bestod av extremt lågt tempo, slarviga passningar, röriga anfall och avsaknad av vilja att göra något extra. Alex Pergeman får stå som undantaget genom att han konstant visade sig spelbar antingen långt ner för korta alternativ för att i nästa sekvens vara högt upp och hota Wäsbys högerback. Det var på Alex kant vi lyckades såra våra motståndare, när vi väl skapade något, och det var också därifrån som Arnel genom en fin soloprestation ordnade en straff efter ca 40 minuter spelade. Rickard gick för krysset, som en mittback bör, men var en aning felkalibrerad och dunkade bollen i fel sida av ribban. Strax därefter blixtrade Tobbe till med en inte så patenterad tvåfotare och slog en passning som skar straffområdet likt en varm kniv genom smör fram till en fint löpande Tim som rakade in 0-1. Vi hade trots vår sämre prestation skrapat ihop till ett mål, men får i ärlighetens namn medge att vi nog inte gick till halvtidsvila med en välförtjänt ledning.

I halvtid pratade vi om att inte gå ner i Wäsbys låga tempo, att hålla ordning försvarsmässigt på mittfältet och att fånga upp deras diagonala bollar. Som så ofta i fotboll ändrades matchbilden och vi började förlora dueller vilket ledde till halvchanser för våra motståndare. Vi slarvade något kopiöst med boll, stressade med för snabba anfall genom tidiga avgörande bollar, och hamnade i onödiga man-man-dueller defensivt. Efter två liknande röriga situationer i den 50e och 65e minuter gjorde Wäsbys skickliga kapten två fina mål, men där vi borde försvarat oss betydligt bättre. Underläge 2-1 och inte mycket i spelet som tydde på en vändning.

Ett byte med Mattias in på högerkanten i förhoppningen om att få nytta av hans fina inläggsfot visade sig omgående ge resultat då Jonas tog sig igenom fint, hittade ut på kanten med en diagonal djupledspassning, perfekt avvägd löpning och inlägg av Mattias, väl tajmad löpning av Tobbe och en Alex som precis som vi tränat på sprang i den bakre ytan, tog ner en studsande boll skickligt med bröstet och med teknik inte värdig den här divisionen på halvvolley dundrade in kvitteringen. 

Avslutningen av matchen präglades av halv- och helchanser för Wäsby och vi ska vara glada över poängen vi tog med oss från Södervik, men fast beslutna om att vi ska prestera betydligt bättre än såhär framöver.

Beröm för dagens insats till Filip i målet, till Alex som oförtrutet sprang på matchen igenom och till slut fick utdelning samt till Jonas på mitten som genomgående sög in boll och fördelade den vidare med kvalitet.